Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
troget kvar på sin rot, till stort jubel för det övriga
slåtterfolket. |
Saxen bodde i en liten stuga på Rommen i Forserum
och han hade fem ungar med ”Saxa-Kari”, som bodde i en
backstuga i grannsocknen Malmbäck. Hon skulle ha gift
sig med Sax, men kommunen tog inte in henne i
Forserum, och Malmbäcks kommun nekade att ta in ”Saxen”
i Malmbäck. Därför kunde de aldrig flytta tillsammans.
Men Saxa-Kari var belåten ändå och var stolt över sina
barn. |
”Jag har fått mina barn på ärligt vis”, brukade hon
säga. )
”Saxen” bara söp och gjorde ohägn. Inte heller var han
så noga med att skilja på sitt och andras. Därför
beslutade Forserumsborna att skicka iväg honom till Amerika,
så att socknen blev av med honom. De lejde en person att
följa honom till Göteborg, men innan man visste ordet av,
var ”Saxen” hemma på Rommen i sin stuga igen. Då
följde man med honom ännu en gång till Göteborg och
installerade honom på båten med en kanna brännvin till
reskost. |
Efter den dagen förblev han borta.
Detta hände på 1870-talet.
Fastän Sättervall enligt tidens sed gärna begagnade
brännvin, var han annars ärlig och redbar i sin fattigdom.
. De unga pojkarna i Sjöstorp brukade skämta med
honom om hans stuga och det stora värdefulla lösöret som
fanns 1 den. En dragkista, en pinnsoffa, en trebent stol
och en kaffekokare — det var i huvudsak vad som fanns
i den fattiga stugan, men pojkarna roade sig med att hålla
bouppteckning hos honom, varför de värderade bohaget
till löjligt höga priser. Dagen efter kom gubben in i en
bondgård och sade:
”Det är inte så dåligt för mej som folk tror! Johannesa
pojkar var nere hos mej i går kväll och gjorde en liten
kalkyl och di fick opp’et till trihundra riksdaler!”
När Sjöstorps knektar kommo hem från sin fälttjänst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>