Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Georg Ekstvöm:
Mästare, gesäller och lärpojkar.
Några anteckningar om garveriyrkets utövare
under senare hälften av 1800-talet.
Skråväsendet var ju, som de flesta torde känna till, i
gamla tider hantverkets och hantverkarnas detaljerat
genomförda organisation, som omfattade allt vad till yrket
hörde. Ordet skrå betyder egentligen pergament med därå
skriven stadga.
I Sverige infördes skråväsendet på 1300-talet och vår
äldsta bevarade skråhandling är Magnus Erikssons stadga
för skräddareämbetet i Stockholm, daterad 1356.
Under de närmast följande århundradena lagstiftades
det ganska flitigt beträffande hithörande frågor, men
skråväsendet upphäves ej förrän 1846, då
hantverksföreningarna kom i stället, varefter fullständig näringsfrihet
infördes 1864. Kopparslagare och garvare följde dock sina
gamla sedvänjor och bestämmelser ända fram till
sekelskiftet, eller till dess TA TIS EVO LEN tog sig an
arbetarna.
I slutet av 1800-talet fanns det i våra småländska
bygder synnerligen gott om garverier. Kristdala socken hade
inte mindre än tre, Mönsterås och Högsby vardera två,
Fliseryd, Bäckebo, Fagerhult, Västervik och Figeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
