Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
J. AA. Göth:
Jul i Storholmen 1890.
De hade varit gifta i fem år, Anders Blixt och Elin och
de hade en flicka och en pojk som var fyra år gamla och
de hade slitet hårt på det lilla torpet som låg en
fjärdingsväg från byn, ute på en udde som kallades Storholmen.
Det var så nätt att de kunde föda sig på det lilla stället
som Elins föräldrar odlat upp, nu fanns det inte mer att
odla, men intill låg ett övergivet ställe som hette
Lellholmen, som de försökte att arrendera, men bonden som ägåe
det sade.
— Nähäsi, arrendera bort att dä gör ja inte, men vell
i köpa dä för femhundra riksdaler, så säljer ja dä.
Både bonden och de visste att det inte gick, Blixt kunde
ju inte tjäna mer än en femtioöring någon dag ibland,
men en dag när han var i kyrkbyn så läste han i en tidning
att det gick att tjäna upp till tre kronor om dagen med
att hugga timmer i Norrland och ännu mera vid
järnvägsbygge däruppe om somrarna. Blixt hade varit ute på
järnvägsbygge innan han gifte sig och han började tala med
Elin om det där och hon var med på det, men med det
förbehållet att Blixts gamle far flyttade till Storholmen.
Den gamle knekten var ju änkeman och bodde i en ytterst
dålig stuga och han svarade.
— Jaha, kan dä va lustigt för ett ungt å livat kven-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
