Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
att han slagit mig. ”Vad är det du pratar”, säger han,
”varför skulle jag ha slagit dig?” När jag visar honom
blåmärkena och såren som han tillfogat mig svarar han:
”Omöjligt! Jag har aldrig varit med min hand vid dig;
jag älskar dig ju. Du måste ha skadat dig i arbetet.”
— Mycket besynnerligt, sade prästen. Det måste vara
något som verkar på hans sinne och det måste kunna
förklaras på naturligt väg, även om onda människor står
bakom. Du skall få en påse mjöl av mig som du kan koka
gröt av, så må vi se om det ändrar sig. Kom till mig i
morgon och berätta vad som hänt.
Lisa tackade för rådet och sedan hon fått mjölet
avlägsnade hon sig. Tidigt nästa morgon var hon tillbaka i
prästgården och sade:
— Vördig kyrkoherde, det måste vara så som
kyrkoherden trodde, för i går kväll slapp Mats sitt vanliga
vildsinta anfall. Han var mild och vänlig hela tiden.
— Gott! Då är jag på rätt väg och hemligheten skall
i sinom tid avslöjas. I kväll vill jag dock att du kokar gröt
av det gamla mjölet för att se vad verkan detta har. Jag
vill komma bort till torpet och hålla mig dold någonstans,
så att jag osedd kan iakttaga Mats.
På kvällen stod prästen dold i ett skåp, men kunde se
Mats genom en springa när denne kom från dagsverket.
Mats var lugn och slog sig ner på bänken medan Lisa satte
fram grötfatet, men då han ätit några skedar blev han
vild, sprang upp, kastade skeden ifrån sig, grep grötfatet
och slungade det i hustruns ansikte samt började överösa
henne med de grövsta skällsord. Under tiden sprang han
av och an och betedde sig som en galning. Slutligen grep
han en påk och gav Lisa ett kraftigt slag över skuldran —
Då steg prästen ur skåpet, höjde sin hand och sade:
— Lugn, lugn! Även om du är besatt av den onde, så
bjuder jag dig att bemanna ditt sinne...
Mats stirrade förskräckt på prästen, släppte påken och
tumlade baklänges mot väggen, där benen veko sig under
honom och han segnade ner på golvet som om han varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
