Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
hade till exempel aldrig kunnat lära sig att ”taga på sig
på halsen”; utan han blev nödsakad att gå till en granne
för att få hjälp med att ”knyta kravatten”, när han vid
något enstaka tillfälle skulle skruda sig i ”söndagsbladet”.
Oftast lånade han hela kravattdonen — det blev
bekvämast på det sättet! Eftersom han lagt sig till med
helskägg allt ifrån ungdomen, slapp han ifrån besväret att
raka sig! | :
En gång flög reslusten i Johannes. Han skulle
tillsammans med flera andra $Sockenbor företaga den stora
sjöresan till Visingsö. När Han fått på sig
högtidsskruden och fått ’den sedvanliga hjälpen med den besvärliga
kravatten, såg han så ståtlig ut, att han väckte uppseende
. bland främlingarna på båtresan. Folk skämtade med
honom och trodde, att han var släkt med kung Oscar, och
detta blev Johannes naturligt nog mäkta stolt över. Det
var inte allom givet att likna själve kungen, menade
Johannes.
I vardagslag använde han inte hårkammen i onödan
och helskägget hade sin frihet att växa och utveckla sig
efter behag. Därför blev skillnaden så mycket mera
märkbar, om han någon gång gjorde sig besvär med stortoalett.
Så länge modern levde, hade Johannes det någorlunda
gott och ordnat med mathållningen. Största delen av sitt
uppehälle hade familjen hos den nye gårdsägaren. Det var
ju alltid något de uppväxande barnen kunde uträtta vid
arbetet på gården, och på det sättet drogo de sig fram.
Sedan syskonen flyttat ur boet, blev Johannes ensam kvar
hemma i stugan hos sin mor.
Det var alltid varmt och gott i stugan ty bränsle
saknades aldrig. Mor Stina tog sin son Johannes med sig till
skogen och här samlade de ved, kottar och ris i riklig
mängd, tills behovet var fyllt. Sedan de tillsammans
dragit hem bränslet, orkade ju Johannes hugga sönder det
och även sörja för inbärningen härav. Under vintern hölls
elden vid liv i den öppna spisen så gott som dygnet runt
och gav hemtrevnad i stugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
