Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
Som dimma jag lyftes på vindens rygg
och bars mot det stora blå,
och sorg och liv och smärta och död
mig tycktes försvinnande små.
Och jag hörde den sällsamma röstens musik,
hur den klang genom alltets hav,
och förstod att den var grundton i allt,
både bortom och hitom vår grav.
Och rösten talade till mig så:
”Din själ är löst ifrån sitt tvång!
På jorden var den ju storm och sus,
den är fri, må den sjunga sin sång!”
Då blev jag en brusande vild orkan,
som flög bortom stjärnor och jord,
och jag sjöng den sång, jag i livet närt
i en aning, som aldrig fått ord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
