Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
115
På detta sätt förrunno tio år.
Pär och Ann-Mari började åldras, sonen hade lämnat
hemmet och tagit plats som bokhållare, Mattis hade nyss
fyllt tjugofyra år, men ännu gick hon hemma.
Samma år som Mattis läste sig fram reste Janne till
Amerika och fast de voro så unga, hade de tagit ett ömt
farväl av varandra.
— Mattis, hade han sagt. Mattis, tycker du om mig?
— Ja, jag tycker om dig, hade hon svarat.
— Vill du lova att vänta på mig tills jag kommer åter,
även om det dröjer länge, hade han frågat. Jag vill bli
någonting, jag vill tjäna pengar, men på ett hederligt sätt.
Min far var en ohederlig människa och allra ohederligast
var han kanske mot min mor, men jag vill försona något
av det han brutit, om jag kan. Det är du som skall hjälpa
mig, ty endast tanken på dig kan hålla mig uppe.
Så hade han rest. Då och då hade Mattis fått ett brev,
men de sade inte mycket, han bara bad henne vänta.
Nu var det julafton 1872 och Mattis hade gått upp till
byn för att göra några uppköp. Det var då hon mötte en
ensam vandrare, klädd i en dräkt av utländskt snitt. Han
var lång, mager och brunbarkad, men Mattis kände igen
honom på ögonen och hon blev inte rädd då han kom
fram och slog armarna omkring henne och sade:
— Mattis, min Mattis...
— Janne, viskade hon och slöt sig intill honom.
Välkommen! Men just nu hade jag inte väntat dig — du har
inte skrivit. .
— Nej, jag ville överraska. Egentligen kom jag hem
för några dagar sedan, men så fick jag affärer att sköta.
Jag har köpt en gård och den ämnar jag ge dig som
julklapp. Jag tror att din far skall bli glad däråt. Ja, du har
väl hört att Högbo blivit sålt. Det var ett par herrar från
Stockholm som köpte det, men de trivdes inte och jag fick
det för underpris. Nu tänkte jag skriva gården på dig, som
ett slags gengåva för den hjälp som din far gav min
farfar. Därmed hoppas jag att gården skall kunna bevaras i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
