Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
Längs marknadsgatan stodo handlande från Västervik,
Norrköping, Söderköping, Linköping och andra städer, och
även Valdemarsvik och Gamleby var representerade, för
att inte tala om västgötaknallarna. Där stod kakgummor
med alla sorters småbröd samt pepparkakor, utformade
till stjärnor eller runda och betydligt större än ett tefat.
Karamellgummor med hemkokta karameller med droppar
eller brända mandlar i, och de stora hjärtformiga, eller
långa i grannaste omslagspapper. Gummor med bredda
smörgåsar av såväl den fina som den grova sorten, med
pålägg av medvurst och en skiva storpipig ost.
På marknaden blev man ju ganska snart ”sugen”, och
särskilt bland ungdomen som ju inte tagit någon matsäck
med sig, hade såväl det ena som det andra en strykande
åtgång. Man åt och mumsade så att ”magen sto i fyre hörn
å en snipp”. Fick en jänta ett karamellhjärta med lysande
rött omslag, eller en sådan där stor och färggrann
papperskaramell, en åderkolångsflaska eller en marknadssked av
sin kavaljer, så var detta nästan liktydigt med förlovning.
Pelle i Winäs hade fått sällskap med Stina till marken.
Henne hade han länge haft ett gott öga till — köpt
marknadsgåvor, och lovat henne trohet för hela livet, denna
morgon. Så länge var allting gott och väl, men när han
smakat Holmtebo-preparatet, sällade han sig till
kämpaskaran och slogs för alltihop...
Framför tygstånden stannade fruntimren och vände
på granna silkesschaletter, svarta, glänsande ”körkeklä’e”,
fina tyger och färgrika förkläden, medan pigor och
drängar drogos mot den övriga grannlåten. En handlande
hade hängt opp en rad vadmalskavajer i olika storlekar på
en lång stång, och pratade för dessa, och en annan höll
opp en tygbunt, viftade och vrålade:
— Kom å köp... här finns tryckt domestik, mollskinn å
krafttyg, bomulls korderoj å klänningstyg å tvinnad varp...
Kom å köp...
— Dä va jämt som mor skickte mä, å fem öre te en
lergök, sa Anders när han köpte ett par ullvantar till vin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
