Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan Nilsson: :
«eVesslar-Eriken"’
och ett par andra torparöden.
Petter Jönsson i Nybygden eller ”Suka-Petter”, som
han gemenligen benämndes, var en värdig representant
för en vitt utgrenad, gammal Torsåssläkt, som för sin
arbetssamhet, duglighet och redbarhet vunnit allmänt
erkännande och aktning i sin hembygd. Han såg dagens ljus i
Tlaviken, i Västra Torsås socken, där fadern Jöns Svensson
var fiskare. Och sålunda kom det sig att sonen Jöns från
mycket unga år blev en skicklig utövare av faderns yrke
i den fiskrika sjön Åsnen, fast han en tid däremellan också
var salpeterssjudare.
Åren gick och när Jöns Svensson blivit giftasvuxen,
förenade han sina öden med Karin Nilsson från Horjeboda,
och slog sig ner som dagsverkstorpare på Örjanstorp och
före detta frälseheramanet 14 mantal Hagverksboda.
Denna jordegendom ägdes till fram på 1830-talet av
Daniel Eriksson, som omkring år 1800 övertog gården efter
sin fader, den så kallade ”Vesslar-Eriken”.
Om denne Erik berättas det, att han på ett mystiskt
och lättvindigt sätt förvärvat sig en ansenlig förmögenhet.
En dag fick han besök av förenämnde Jöns Svenssons far,
Sven Svensson. Denne kunde omtala att han på Lindö,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
