- Project Runeberg -  Pennorna / 1947 /
175

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

175

men på grund av jordens magerhet och torra beskaffenhet
kunde han aldrig påräkna att erhålla någon bra gröda.
Det hände ibland att kornet — brödsäden — blev så kort
och uselt, att det kunde hopsamlas endast på det sättet,
att man plockade upp det med händerna i en korg. Och så
fick man nöja sig med havrebröd...

Men för denna koja fick Jöns göra två dagsverken i
veckan året om, och han höll troget i härmed så länge
krafterna stodo honom bi.

Men så en kväll, när han genomsvett gick hem från
sitt arbete, drack han kallt vatten ur spannen vid
soldattorpets brunn.

Och efter den dagen kände han sig aldrig mera frisk.

När han nu inte längre orkade dagsverka åt Ola i
Ringshult, fick de uppväxande sönerna träda i stället,
medan han själv sökte sig ett nytt näringsfång — enklare
träslöjd. Han förfärdigade skoffor, grytskedar och så
vidare som han sålde överallt i bygden. För en stor och
vacker grytslev kunde han få fyra skilling och för en skoffa,
fem och sex skilling. Han blev allt mer och mer känd som
en skicklig slöjdare, och hans alster rönte god åtgång.

Jöns Håkansson blev emellertid inte så gammal, och
då han dog, var sonen Petter sexton år, född den 22 juli
1845, men för sin ålder ovanligt stor och stark.

På grund av faderns sjuklighet hade Petter sedan länge
fullgjort torpets dagsverksskyldigheter och mera till. Men
så länge han inte kunde betraktas som fullgod
dagsverkskarl, fick han göra tre dagsverken istället för två.

Men så en dag då Petter var ute i skogen tillsammans
med tvenne andra torpare och körde långved från en
”rössel”, mötte de husbonden, kyrkovärden Erik Danielsson.
Och då han fick se Petters arbetsförmåga, utbrast han:

— Fan i fore! ... Du ska inte göra mer än två
dagsverken för torpet hädanefter. Det var samma år som
fadern gick hädan.

De många syskonen skingrades tidigt åt alla håll.
Redan som små barn fingo de enligt tidens sed ge sig ut att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 19:38:45 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1947/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free