Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
I tio långa år kom de att bo här och under denna tid
hände stora saker på den gamla gården. En ny tid bröt in.
Då rättaren klockan sju på morgonen därpå drog i den
på vagnslidret befintliga ”vällingsklockan”, hade det
samlats en stor mängd statare, torpare och dagsverkare på
stallsplanen. Tunga regnmoln drog fram över den stora
öppna slätten och det droppade från träden i parken.
Förvaltaren var på benen och övervakade att rättaren
”befallde ut” rätt och riktigt. Jo, det kunde han. Han började
känna gubbarna nu så smått. Där var Larsson i
Fiskarhemmet, Andersson i Lörvik, som förresten kunde bota
ormbett och ”läsa bort” vrickningar. Där var Gustaf
Karlsson i Näset och Kristin i Sågarstugan, som gjorde
dagsverken i stället för sin gubbe, vilken var gammal och
klen och därför fick tjänstgöra som ”vedgubbe”. Här var
folk från utgården Torpa och från småställena Sandvik,
Bältkärr, Oxhagen, Alhagen och Stenkättle. Och så alla
statarna på gården. Småpojkar och kvinnfolk att förtiga.
Så nog kunde det ha sina problem att få arbete åt alla.
Men än var det en del plöjning kvar på de låga
ängarna utåt Vinöhållet och de sju paren oxar fick fortsätta
därmed. Hästkarlarna fick skaffa fram bränsle till
mejeriet och till den ångmaskin, som skulle användas vid
trösken. Gårdssmeden Andersson behövde hjälp med
monteringen av den väldiga pjäsen ute på åkern och med
uppsättning av stålvire och transmission. Han var en kvick och
klämmig karl, som krävde mycket av sina medhjälpare,
men som också kunde dra historier om det som hänt.
Ladugårdsförman Johansson ville ha handräckning med en
del, och svinskötaren hade sina ”påhitt” liksom
trädgårdsmästaren och mejerinnan.
Allt tänkte rättaren på medan han taktfast drog i
repet till klockan. I många år förut hade han sprungit för
att vara framme i tid innan klockan ring vid herrgården
Forsby i Västra Ed. Han var elva år, då han fick börja i
gården som ”hjälpare”. Hans far hade nämligen ett torp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
