- Project Runeberg -  Pennorna / 1947 /
222

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

222

Solljuset stryker horisontalt över hagarna och målar
allt i en fyllig, tung glans. Björkarna få brunröda slöjor
över sig. Tallarnas flagnande stammar bli kopparfärgade
och i de tunga, gröna kronorna glimmar det av guld. Jon
kniper ihop ögonen värre än vanligt då han blåser liv i
den första svedjeelden.

Dä blir varmt i da, menar han, och fram på dagen
kanske vi kunne få vejjera svedde i sola. Nå, än dröjde det
väl en stund...

Så revs den fallfärdiga sträckan. Det användbara
virket sorterades ut och hålen spettades upp för nya
stavpar. I djup mark var det lätt att driva ned stavern så att
stängslet stod sig. Värre var det över bergslänterna. Men
Jon kunde konsten. Med mästerlig vana klämdes stavparen
fast mellan stora stenar. Hans stängsel var känt att stå
sig lika bra på hälleberget som i den goda jorden.

Jon arbetar och pratar. Svetten kryper under
mösskanten och ekot stiger och sjunker. Över elden, som
förnyas på var hundrade meter, ”basar” Olle smidiga vidjor.
De brister inte, då de vrides runt stavparen, ty Olle kan
sin sak. Med läderhandskar på nävarna formar
Gärdsgårds-Jon dem liksom på lek till bergfasta hankar. Meter
efter meter växer gärdsgården upp. Backe upp och backe
ned runt hagmarken skall den leta sig fram, över berg och
utför vindlande dalsänkor. Och bonden kan tryggt släppa
kor och oxar i bet, då gräset växer och björkarnas gröna
slöjor vajar i junivinden.

Gärdsgårds-Jon är borta sedan många år. Borta är
även stugan, där han bodde, borta de oräkneliga
gärdsgårdar han byggde. Som många andra hantverk är även
gärdsgårdsbyggandets konst dömd att en gång försvinna.
Hundra och tusentalt stavpar skiljde förr böndernas
skogsskiften åt. Nu nöjer man sig oftast med rågångar, luftiga,
ljusa gator i långa, smalnande perspektiv eller ännu oftare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 4 19:38:45 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1947/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free