Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Riksdrotsen Magnus Brahe.
23
munds syster prinsessan Anna blef oafslutadt, men han
hade med Anna Reibnitz från Schlesien en son, Johan,
adlad Örnevinge, senare assessor i Göta hofrätt (hans
genealogiska arbete, se sid. 17).
De båda yngsta bröderna Brahe, Magnus och
Abraham, stannade i
Sverige och
hugnades af hertigen
med flere
nådeve-dermälen. Sålunda
utsågs grefve
Magnus 1602 till
riksmarsk1) samt
emottog genom ett
riksdagsbeslut 1604
Visingsborgs
grefskap, hvilket
blifvit frandömdt den
till utlandet
afvik-ne brodern Erik.
År 1608
beordrades grefve Magnus
att såsom
fredsmäklare resa till
Polen, upphöjdes 1611 till riksdrots samt intog i denna
egenskap 1614 platsen såsom Svea hofrätts förste president.
’) I Familjekrönikan berättas: «Den 27 maj begyntes en riksdag
i Stockholm, där hertig Karl, som då stod riket fullkomligen före i
konungens stad, utvalde sig riksens höga ämbeten och råd. De herrar,
som hertigen själf nämnde och ständerna gillade, voro således i ordning:
Drotset grefve Mauritz Lejonhufvud.
Marsk grefve Magnus Brahe.
Kansler herr Svante Bielke.
Amiral herr Axel Ryning.
Skattmästare herr Seved Ribbing.
Till riksråd: Göran Eriksson, Erik Ribbing, Göran Boije, Matts
Larsson, och Arvid Horn. Desslikes till hofråd grefve Abraham Brahe,
som strax därefter blef riksråd, då han bekom sitt ställe näst sin
broder riksmarsken, eftersom då var K. Karls förordning att grefvarne
i rådet skulle hafva sitt stånd näst invid riksdrotsen.
2. MAGNUS BRAHE.
Efter ett kopparstick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
