Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
denter måste på denna tiden och eljest på påsketiden gifva
och betala för bord och allt annat, som de skyldige äro. Min
käre herr faders och min kära fru moders välgärningar skall
jag aldrig förgäta, så länge jag lefver, utan vill beflita mig om
att med all sonlig ödmjukhet förtjäna".
Per Brahe redogör därefter i allmänna drag för
tillståndet i Tyskland och begär 30 rdr för att få resa till
Frankfurt att åse kejsarens kröning. Sedan afslutas
brefvet på följande siratliga sätt:
rJag beder, att Eders Nåde ville hälsa min käre herr
fader, broder, systrar och alla goda vänner med min ödmjuka
kärliga tjänst och många tusen goda nätter och bedja att m. k.
herre inte ville förtänka mig, att jag icke skref honom till, ty
budet var så hastigt, och gifven honom denna boken, som min
herr fader hade begärt, hvilken är intet synnerligen väl
inbunden, förty jag hade tänkt mig behålla henne. Jag skall
nu inte längre bemöda min kära fru mor med denna min ringa
skrifvelse, utan beder min kära fru mor ville vara mig för en
mild och god fru moder så härefter som härtill. Jag skall
alltid igenfinnas min kära fru mor för en ödmjuk och
tjänstvillig son, så länge jag lefver. Härmed hafver jag min kära
fru mor Gudi den allra högste befallat till all timlig och evig
välfärd! Tusen god natt önskar jag min kära fru mor!
Af Giessen den 7 juli 1619.
Peder Braa 1)tt
För att bestyrka unge grefvens relation om det
ekonomiska trångmål, hvari de bortfarne befunno sig på den
främmande orten, författade ock mäster Israel en längre
vördnadsfull epistel den 29 juli, hvilken likaledes
adresserades till grefvinnan på Rydboholm. Han beklagar
tidsutdräkt en, som brefväxlingen vållade, och anhöll ödmjukast,
att en fixerad summa tvenne gånger årligen blefve dem
tillställd. Att lefva på kredit föll sig i längden svårt, och
dessutom var det allmän sed i Giessen, att man vid mark-
’) Under 16:de seklet och i början af det 17:de skrefs namnet
af ättens medlemmar på följande varierande sätt: Bra, Braa, Brae,
Bragde och Brahe. — Märk! I Sverige uttalas namnet Brae, i Finland
Brahe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
