Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abraham Brahes sista Ar. 69
Herr Peder, grefve till Visingsborg, som hade varit
landtmarskalk och nu var sjuk,
Fältmarskalken Herman Wrangel,
Åke Tott och
Herr Johan Banér, och, sedan de hade gjort sin rådsed,
slog Hans Kongl. Majestät till riddare
Fältmarskalken Herman Wrangel,
Åke Tott och
Herr Klas Kristersson".
Följande dag underskrefs riksdagsbeslutet, och
enhvar reste åter hem till sitt.
Vi nämnde redan i förbigående, att grefve Per
yttrat sig om sin faders förestående begrafning, och vilja
därför komplettera uppgiften med följande notiser. I slutet
af januari 1629 hade grefve Abraham, som alltmera
börjat känna sig inkommoderad af offentliga uppdrag,
anhållit om „förlossning från sin tjänst" i hofrätten och i
riksrådet. Törhända ansåg Gustaf Adolf, att grefvens
ålder [59 år] ej än borde berättiga denne till privatlifvets
lugn, eftersom afgörandet dröjde. För den 22 april har
grefve Abraham antecknat: „Ville intet kungen taga mig
i hand", och följande dag: „Var kungen vred" i
rådskammaren; ban afreste ock till Preussen utan att hafva
beviljat grefven äskadt afsked.
Under sommaren bivistade Abraham Brahe ännu flere
rådssammanträden och var äfven den 3 november
tillstädes (för sista gången) vid mötet på Uppsala slott, där den
viktiga frågan dryftades, om Sverige borde offensivt eller
defensivt taga del i tyska kriget. Grefvens votum lydde:
„Att bäst vore ob dietas rationes föra kriget i Tyskland,
särdeles ock för de många causas hostilitatis Cæsar (tyske
kejsaren) hafver gifvit oss". Efter att grefven
återkommit till hemmet, tilltog hans sjuklighet. I dagboken blef
intet vidare antecknadt. Sonen Per, som sedan den 31
augusti på Rydboholm ägde en liten dotter, Elsa Beata,
vistades, så ofta tiden det medgaf, hos sina föräldrar och
hjälpte dem vid handläggandet af affärerna. Pä våren 1630
gjorde han en resa till Småland och fick därunder emot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
