Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
De la Gardie, riksamiralen, den likaledes till åren komne
och dåmera skröplige Karl Karlsson Gyllenhjelm och t. f.
skattmästaren Klas Fleming bildade en fraktion. Den
fridsamme och medlande Gabriel Gustafsson Oxenstierna,
kanslerns broder, befann sig under större delen af år 1633
i Tyskland. Per Banér, kunnig och intelligent, men
nervös och misantropisk, stod på spänd fot med flere af sina
kolleger. Såsom hufvudman för en annan grupp,
lyckades han draga Per Brahe öfver på sin sida. Detta betygar
exempelvis riksmarsken i sin klagan (den 30 juni) inför
kanslern: „Grefve Per har alldeles undandragit sig mitt
umgänge och nu alldeles håller sig till P. Banér och
därigenom styrker hans parti, så att, när de något vele hafva
promoveradt, hafver man nog att göra, att man det kan
förhindra; är därför farligt här regementet förestå, helst
när din frände (kusin) herr Gabriel hitkommer, som är
hans svåger". Biksrådet Gabriel Oxenstierna återvände
utan rådets kallelse från sin gubernatorspost i Finland, och
detsamma gjorde Johan Skytte från Lifland. Denne
sistnämnde orolige och högt begåfvade man hoppades blifva
rikskansler efter Axel Oxenstierna, som han ansåg sträfva
att nå drot8-ämbetet. Han slöt sig därför till en början
öppet till Oxenstiernornas parti, men stod därjämte i
hemlig förbindelse med pfalzgrefven, som på sitt håll
dels intrigerade för egen räkning, dels underblåste
änkedrottningens ovilja mot rådet1).
’) I sin Tankebok uttalar sig P. Brahe nästan alltid med en
diplomats försiktighet. Han undviker icke blott att klandra och
missbilliga personer och fakta, utan berör med särdeles lätt hand alla
disharmonier, hvilka han upplefvat. På tal om Maria Eleonoras
förhållande till riksrådet yttrar han sig dock något tydligare. Vi
åsyfta härmed följande skildring. »Strax efter jul 1634 reste jag till
Nyköping, där de andra af riksens råd voro församlade. Handlades då,
risom ock n&got tillförene i Stockholm, om pfalzgrefvens postulater
och angående Stegeborg och dess län. Hennes M:t änkedrottningen,
pfalzgrefven och pfalzgrefvinnan voro i stor dispyt med riksens råd
om regeringssättet och andra pretentioner. — Riksens råd voro en
dag till måltids, och jag med, hos Hennes M:t änkedrottningen. Där
voro alla fönsterna till och ljus på bordet; ingen mansperson (tjänare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
