Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
I riksråds- och diplomatvftrf.
par korta brefbilj etter, genom hvilka kanslern kallade
grefve Abraham till riksrådets möten. Icke dess mindre
är säkert, att den sistnämnde fortfarande stod på god fot
med det i sin tjänstgöring senare trögt blifna riksrådet,
och icke minst därför att grefve Abraham troget stod fru
Barbro bi. „Hade han icke varit här, skulle det gått
ynkligt till", skrifver fru Barbro en gång, dà grefve
Abraham hjälpt henne till rätt i en arfstvist. Hon lånade ånyo
penningar af honom samt tillbytte sig ett par gårdar. Den
9 maj 1616 sände fru Barbro „sin herr broder, gref
Abraham", en vänlig inbjudning till hennes döttrars bröllop;
jungfru Elsa skulle stå brud vid sidan af Åke Axelsson
Natt och Dag, och jungfru Märta skulle erhålla till make
den välborne herr Jöns Kurck till Laukko. Då gamla
fru Barbro den 12 januari 1624 inslumrade i den eviga
hvilan, sutto vid hennes dödsbädd sonen Axel och dennes
f. d. preceptor Isak Rothovius, och några dagar senare
riktade den förre en skrifvelse till „ välborne gref
Abraham, frände och tillförlitlige gode vän", att den 22 februari
öfvervara moderns begrafning i Jäders kyrka. Det passade
ej för grefven att efterkomma inbjudningen, men däremot
var han tillstädes den 17 juh 1628, då Gustaf Horn firade
bröllop med Axel Oxenstiernas dotter jungfru Kristina.
Yi hafva upptagit ofvanstående anteckningar ur
släktkrönikorna för att därigenom påvisa den intima
förbindelsen mellan rikskanslern och Abraham Brahe; och dà
den förre i ett vördadt minne städse bevarade sin
godhjär-tade fru moder, synes det oss sannolikt, att han med lätt
förklarlig välvilja omfattat äfven hennes trogne väns son,
grefve Per. Somliga historiker hafva emellertid starkt
betonat, att afundsjuka och bitterhet skulle hafva
karaktäriserat förhållandet mellan dessa två, men denna åsikt
är, enligt vår uppfattning, ej den riktiga. De högadliga
svenska ätternas medlemmar betraktade sig såsom
tillhörande en familj med gemensamma intressen; divergenser
i åsikter om adelns rättigheter och skyldigheter, sädana
de framträdde mellan Axel Oxenstierna och Per Brahe,
rubbade ej märkbart det band af vänskap och aktning de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
