Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åbo akademi.
125
publicerat en redogörelse, stödd på flere förut icke
citerade bref af P. Brahe, och i Åbo stads historia II har
professor Carl v. Bonsdorff 1901 behandlat samma ämne.
Vi anse det därför mindre nödigt att här i detalj repetera
dessa skildringar, utan åtnöja oss med att intaga en
kortfattad skildring af tillgången vid instiftandet af Finlands
högskola. De sidor vi däråt ägna — vare det ytterligare
betonadt — stå ej i riktig proportion till sakens vikt och
betydelse.
Tanken på inrättandet af ett universitet i Finland
före8väfvade redan Gustaf II Adolf, och dennes värdige
medarbetare på de stora idéernas fält, Axel Oxenstierna,
yttrade i rådet den 18 augusti 1636, att han fann det
nödigt och rådligt, att akademin i Dorpat skulle
öfver-flyttas till Åbo; den 15 juni följande år diskuterades
frågan ånyo, och framhöllos därvid skälen för och mot en
sådan flyttning. I Åbo väckte ryktet om riksrådets
förhandlingar glada förhoppningar, och såväl domkapitlet som
ock hofrätten uttalade sig för behofvet af en akademisk
lärdomsinrättning i storfurstendömet. Tanken hade
sålunda mognat, men dess utförare saknades, till dess att
grefve Brahe satte sin fot på Auras strand. Knappast
tre veckor hade förflutit efter grefvens ankomst, förrän
han den 14 december till regeringen aflät en skrifvelse,
hvari han föreslog inrättandet af en akademi. En sådan
skulle lända både regent och fädernesland till odödligt
beröm samt Finland till synnerlig fromma och båtnad.
På studerande komme det ej att råda brist, och bland
hof-rättens assessorer och gymnasiets lektorer kunde utan
stora svårigheter och kostnader skickliga lärare erhållas.
I senare bref omskref grefven gång på gång denna
sin älsklingsplan; och det blef ett energiskt upprepande
af satsen ceterum censeo academiam esse fundendam.
Begeringen ställde sig icke motvillig, och i oktober 1638
fattades beslutet, att en akademi skulle inrättas.
„Finnarne voro ett simpelt folk, och det hölls högnödigt att
de borde excoleras in exercitiis theologicis et politicis". Åt
generalguvernören uppdrogs att i samråd med biskop
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
