Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nya Helsingfors. 131
ansåg grefven säkrare komma att leda till Kexholms läns
inkorporerande med den lutherska kyrkan, än om de ryska
prästerna utan vidare blefve afsatta och inga nya tillätos
att upptaga deras ämbeten.
Funderade jag nya staden i Helsingfors. Yid
sin ankomst till Finland hade Per Brahe fått i uppdrag
att någonstädes på den nyländska kusten emellan Borgå
och Vanda ås mynning utse plats för en ny stapelstad.
Grefven utförde sitt värf och föreslog Sandö
(Sandhamn); platsen godkändes, och regeringen utfärdade
fun-dationsbrefvet „för den nya staden uppå Sandön i
Finland". En närmare undersökning gaf dock vid handen,
att den lågländta ön blefve svår att befästa; grefven
föreslog därför, att Södernäs udde i stället skulle väljas, ty
hamnen utanför hade ej sin like vid hela Östersjön.
Regeringen accepterade äfven detta förslag och bestämde
den 2 okt. 1639, att staden skulle öfvertaga det gamla,
ärofulla och minnesrika namnet Helsingfors. Samma
dag undertecknades privilegiebrefvet för den nya köp-,
sjö- och stapelstaden. Ingeniör Anders Torstensson
utstakade området och uppgjorde en ritning däröfver, men
fann icke dess mindre, att Södernäs udde blefve en alltför
trång plats. Ärendet föredrogs i rådet i slutet af 1640,
och då beslöts det, att Helsingfors skulle förläggas till
halfön öster om Gloviken invid Estnässkatan*). Det lilla
stadssamhälle, som där uppväxte, kom dock aldrig att
under svenska väldets tid i Finland motsvara de
förhoppningar Per Brahe och hans samtida fäst vid det
ypperliga läget.
Bragte Åbo och Viborg i bättre villkor och,
så mycket det stod till att göra, i bättre position;
Närmare upplysningar om stadens grundläggning och öden
stå att hilmta ur Historisk oeeonomisk beskrifning öfver stapelstaden
Helsingfors uti Nyland (1767) af Henrik Forsius, Helsingfors städs
historia frdn 1640 till Stora ofreden (1890) af Erik Ehrström och Första
bladet i n. v. Helsingfors histora (1897) af P. Nordmann.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
