Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
Finlands generalguvernör.
musköter och värjor blefve öfversända från Sverige. Detta
skedde, och likaså anlände följande år på gjord rekvisition
äfven ett par hundra pistoler och något ammunition.
Vid utskrifningen af knektarna hade svårigheter
yppat sig; mönsterherrarne kunde ej uppbringa fulltaliga
regementen, ty särskildt i de östra gränstrakterna rymde
ofta de utskrifna sin kos. P. Brahe, som kände till huru
Dalaregementet i Sverige kompletterades och huru
inbyggarena i Kajaneborgs län befriats från utskrifning på
det villkor, att för 10 rökar en knekt kontinuerligen skulle
ig. Östra flygeln af Åbo slott med P. Brahes våning.
ställas i kronans tjänst, hemställde därför från Nyslott
den 3 mars 1638, att äfven allmogen i Tavastland och
Karelen skulle slippa utskrifningen efter mantalet och i
stället uppställa ett par regementen, hvilkas numerär stode
i ett visst förhållande till gårdtalen. Begeringen
godkände förslaget i princip och anmodade Brahe att på
nyss-anförda grunder med krono- och skattebönderna i
Karelens län söka träffa aftal om uppställandet af två
fotregementen. Kunde ej hela regementen erhållas, finge man
nöja sig med ett par kompanier. Bönderna antogo dock
ej förslaget, men däremot gick allmogen i Viborgs och
Ny slotts län in på att under tvenne år framåt för hvarje
sex besuttna skatte- eller kronohemman ställa en knekt i
ledet. När så den s. k. knektlevereringen skulle träda i
stället för knektutskrifningen, gick det dock trögt, hvilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
