Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
Messenii olycksbroder Lars Vivallius, f. d. civis
academicus, äfventyrare, bedragare och skald, hade 1634
af Svea hofrätt dömts till fängelse och blifvit förpassad
till Kajaneborg. Där hölls han, enligt sägen, förvarad i
en kammare sä trång, att han hvarken kunde sitta eller
ligga annorlunda än i half böjd ställning, men detta
hindrade honom ej från att skrifva förträffliga verser. Då P.
Brahe i juli 1639 anlände till Kajana, är det troligt, att
han besökte fången och fick af denne emottaga en
nåde-ansökning. Någon befrielse blef dock ej utverkad, förrän
grefven återvändt till Sverige, och den 1 mars 1641 gafs
befallning åt landshöfding M. Wernstedt att öppna
fängelsets portar för den maltreterade poeten-vagabonden,
„ sedan han nu öfver 6 år uti Kajaneborg hafver för sina
begångne acter suttit". —
Då P. Brahe 1637 öfverkom till Finland, var det ej
bestämdt, huru länge han där borde kvardröja. Det skulle
få bero af det föreliggande arbetets art och vidd. Själf
var grefven på det klara med att han, efter att hafva
skaffat sig en personlig erfarenhet om landets förhållanden
och hunnit få akademin i Åbo inaugurerad, åtminstone för
en tid ville återvända till Sverige. Så väl rikspolitiken
som hans privata ekonomi drog honom dit. Från
Kexholm aflat han därför (den 4 mars 1640) en begäran till
rikskanslern, att regeringen måtte bevilja honom tillstånd
till hemresan. Härpå blef det (den 30 mars)
resolve-radt, att grefven efter slutförd mönstring af krigsfolket
med första öppet vatten kunde bryta upp. Innan detta
bref kom emottagaren till handa, hade denne direkt till
regeringen förnyat sin anhållan, hvilket föranledde ett
återupprepande af den beviljade tillåtelsen. Äfven Axel
Oxenstierna skref (den 22 april): »Kungl. M:t hafver aktat
på någon tid kalla min kära frände hit öfver till Sverige
så väl för att intyga om tillståndet i Finland som ock
att låta min kära frände öfver ett och annat om dess
nådiga vilja påminna".
Förberedelserna till akademins invigning och
svågerns, fältmarskalken Åke Totts, frånfälle — han dog den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
