Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI.
Den nye drotsen och den gamle kanslern.
1641—1648.
Medan Per Brahe i december 1640 vistades på
Visingsborg, nådde honom den viktiga nyheten, att
riksdrotsen Gabriel Gustafsson Oxenstierna den 27 november
aflidit. Grefven skyndade då att (den 3 dec.) till den dödes
broder, kanslern, framföra uttrycken af sitt lifliga
beklagande öfver den förlust fäderneslandet lidit genom
bortgången af en så trogen patriot och ett så utmärkt rikets
stöd, som drotsen under många år varit.
Att i den allvarligt affattade kondoleansskrifvelsen
orda om egna angelägenheter passade sig ej; grefven skref
därför ett annat bref, dateradt tvenne dagar senare. I
detta anhöll han att icke behöfva efterkomma kallelsen
till riksdagen den 3 februari. Såsom skäl för sitt
ute-blifvande anges, att han, hindrad af menföret, icke än
hunnit färdas kring sina gods och sköta sina privata
angelägenheter. »Mig hafver ock — tillägger han — mycket
förhindrat min fru moders opasslighet, min hustrus och
mina egna flusser, som jag understundom är med belastad".
Han ber därför att få stanna hemma till sista åkföret,
afvaktande regeringens order, om han sedan skulle
återvända till Finland eller om något annat värf blefve honom
uppdraget.
På dessa sina bref fick Brahe vid trettondagstiden
emottaga en längre egenhändig skrifvelse af Axel
Oxenstierna. Kanslern beklagade högt förlusten af sin käre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
