Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 Andra och tredje gången i Finland.
Glädjen vid dessa akademiska gillen harmonierade
icke med landets allmänna tillstånd. Vid sin ankomst till
Åbo hade Per Brahe funnit detta vara ganska nedslående.
Iakttagelsen, meddelad kanslern, gaf Oxenstierna
anledning att uppmuntra drotsen. Han skref, att om ock ett
tomt visthus och många besvär väntade honom, finge
han trösta sig med att äfven andra före honom haft
likartade obehagliga och mödosamma uppdrag.
På grund af sin instruktion, daterad den 9 maj 1648,
tillkommo generalguvernören mångahanda och påkostande
värf. Han, „som i botten känner den finska staten",
skulle flitigt inspektera länen, se till att landet och
städerna populeras, vägar rödjas, broar byggas, bevaka
kronans rätt vid skatteuppbörden, hålla en skyddande hand
öfver lagen o. s. v., hvilket allt i 25 paragrafer utförligt
detaljerades. Detta var naturligtvis ej en mans göra.
Grefven utfärdade i sin tur (den 13 september s. å.) för
landshöfdingarne en instruktion, huru dessa på skilda
punkter borde ingripa, för att landet blefve fritt från de
många ingrodda oordningarna och kunde börja blomstra
upp. Förordningen gällde främst näringarna och
supplerades den 29 april 1650 genom en s. k. „biinstruktion"
för landshöfdingarne om räntornas uppbärande på vissa
terminer, bokföring och redovisning.
Den erfarenhet Per Brahe under sina resor i
landsorten och sin månader långa vistelse i Åbo erhöll var
såsom sagdt af öfvervägande nedslående art. Hvarthelst
han vände sig, var allt halffärdigt och bristfälligt. Arbetet
gick långsamt i saknad af krafter, kunskaper, god vilja
och framförallt penningar. Finland tedde sig i förhållande
till Sverige som en illa skött utgärd; af den kräfdes det
bron salt, sill, strömming ocli gäddor. Sist uppräknas antalet al hudar
samt kalf-, får- och getskinn. — En annan förteckning låter oss veta,
att grefven på Runsala ägde 6 stora oxar, 8 stutar, 18 kor, 6 kvigor,
7 kalfvar, stora tjuren, 34 får, 3 svin, 32 gäss, 21 »kalkunder»
(kalkoner) och höns (oräknade). Allt detta var hans personliga tillhörig
het. Kronans kräk voro 4 dragoxar, 10 kor, 3 stutar o. a. v. På
Matholmen uppföddes ett mindre antal kvigor och kalfvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
