Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bref från A. Oxenstierna.
176
var allt hvad som förnämt hette i staden hos mig till
gäst".
Medan drotsen vistades i Finland, fortgick mellan
honom och kanslern en ganska liflig brefväxling ’). Den
gällde såsom förut dels statsangelägenheter, dels
privatsaker. Af de förra må nämnas, att Per Brahe med
bekymmer emottagit regeringens befallning att afgä till
Polen för att där upptaga förhandlingarna om en ny traktat.
Han invänder den 20 sept. 1648, att han så nyligen
kommit till Finland, där hans närvaro vore behöflig, och att
han ej på länge sysslat med diplomatiska värf. Han
utbad sig därför kanslerns råd och ville äfven gärna veta,
i hvilken riktning underhandlingarna borde bedrifvas, och
huru stort anslag skulle ställas till legationens förfogande.
Kanslern emottog brefvet pa Tidö och gaf den 4
november ett utförligt, egenhändigt affattadt svar. Han
berättar, att drottningen själf föreslagit Brahe till caput
lega-tionis, mot hvilket förslag han förgäfves gjort
invändningar. Möjligt vore dock, att hela planen ginge om intet,
ty polackarna, upptagna af konungaval och inre strider,
voro antagligen föga hugade att nu upptaga frågan om
en beständig fred med Sverige. Såsom plats för
underhandlingarnas bedrifvande hade man tänkt sig Lübeck,
Hamburg eller möjligen Frankfurt an der Oder. Allt var
dock ännu så nytt och oberäkneligt, att ingen kunde veta,
om legationen alls komme att afgä, allra minst hade det
’) Äfven till Magnus Gabriel De la Gardie aff Ordade P. Brahe
några bref, och de vittna om att författaren, ehuru till ålder och
tjänsteår vida längre hunnen än sin kusins son, på ett utsökt artigt
sätt förstår att vända sig till Kristinas inflytelserika gunstling. Han
innesluter sig i den unge grefvens välvilja och, då han exempelvis
en gång framför en hälsning till drottningen, sker det i orden: t Jag
ligger mig till hennes Kongl. Majestäts fötter med min tjänst».
Gemensamhet i intressen och önskan att bevara de grefliga privilegierna
oantastade ger sig uttryck i satsen: «Vi borde ej vara sämre än de
tyska grefvarne!» Brefven innehålla för öfrigt korta notiser om
års-vixt och resor samt långa lyckönskningsfraser. I det sista, dateradt
Abo den 16 juli 1661, säger sig Brahe dröja i Finland, till dess att
han fått emottaga befallning att återvända.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
