Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
184
sig nya talrika fiender, och desse ställde så till, att han
1653 fängslad insattes på Kexholms fäste. Per Brahe
förhöll sig fortfarande reserverad; hans fogliga och humana
sinnelag hade ej kunnat godkänna kammarfiskalens
burdusa uppträdande. Enligt hans mening skulle reformer
genomföras pa ett annat sätt. Han hade ock fatt erfara,
att allmogen ofta i oträngda mål anfört klagomål’). —
Ehuru bosatt i Sverige, fortfor Per Brahe att såsom
generalguvernör öfver storfurstendömet fungera till
utgången af 1653. Då entledigades han från ämbetet medels
ett nådigt reskript af den 14 januari 1654, och såsom skäl
härtill anges behofvet af drotsens närvaro i Sverige samt
den lindring i statens utgifter, hvilken komme att uppstå
genom löncinbesparingen.
’) Grefven önskade uppriktigt den linska allmogens bästa.
Sålunda hade exempelvis de svårigheter, som yppade sig för en
tjänsteman att komma till rätta i ett land, hvars språk han ej förstod, och
den finska allmogens berättigade kraf på att kronans myndiga män.
som med dem hade att skaffa, borde kunna tala finska, tidigt
uppmärksammats af Per Brahe. Redan år 1639 skref han till
regeringen, att han höll det rådsammare, att unga svenska adelsmän lärde
sig det utan skäl föraktade och försummade finska språket än franska
och italienska. Finlands storlek i förhållande till Sverige och det
finska tungomålets utbredning från Nordkap mot Östersjöprovinserna
och Olonets talade ock för hans förslag. Kändt är ock, att grefven
intresserade sig för det finska bibeltrycket och f. d. lagläsaren
Hart-vig Speitz’ öfversättning (1642) till finska af Gustaf Adolfs krigsartiklar.
Somliga af sina patent lät grefven utgå både på svenska ocli finska.
Då Gezelius 1666 i skrifvelse till P. Brahe föreslog inrättandet af en
profession i tyska språket vid Åbo akademi, svarade drotsen, att han
ansåg (let nödvändigare, att tyskar och svenskar lärde sig finskan,
som t icke är af någon oäfven elegantia dictionis».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
