Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Giftermålsplaner.
187
öfver ville han erhålla någon säkerhet för att hennes
rättigheter såsom boren grefvinna ej komme att lida inträng
genom hennes giftermål med en simpel adelsman. Fru
Elsa höll dä ett familjerad, och dettas beslut utmynnade
i en anhållan, att fränden riksmarsken Jakob De la
Gardie skulle uppträda såsom förespråkare för de medelålders
tu. Marsken gick beredvilligt in härpå och riktade den
20 mars 1638 ett långt bref till sin vän gref Peder. Han
spr däri ut frän det faktum, att „eftersom välborne herr
Ake Tott fattat ett kärligt hjärta och sinne till den
älske-liga fröken Kristina och vunnit hennes och de kvinnliga
anförvanternas samtycke, skulle icke heller drotsen låta
. sig ett förestående äktenskap misshaga". På det varmaste
rekommenderande Tott, fortsätter marsken: „Hoppas ock
att ban som en redelig kavaljer af gammal ridderlig släkt
skall sa veta komportera sig emot henne och alla hennes,
att han däraf skall hafva ära och hon samt hela släkten
hafva hugnad och glädje 1)u.
’) Såsom bördsaristokrat och motståndare till mesallianser var
Jakob De la Gardie Per Brahes jämlike, ja, han visade åtminstone
vid ett tillfälle, att han hyste en än radikalare uppfattning af det
opassande i att träda ur sitt stånd. Riksrådet Klas Fleming hade
friat och fått ja af Helena Bielke, Magnus Brahes änkegrefvinna.
Rikskanslern erkände, att friaren var en duglig och aktningsvärd man,
men kunde icke desto mindre nog förvåna sig öfver att fru Helena
tycktes vara villig att öfvergifva det stånd, i hvilket Gud och hennes
förste salige man, grefve Magnus, hade satt henne. Marsken hade
dock tydligen sagt henne, att hvarken lians gemål eller någon annan
grefvinna ämnade vidare låta henne sitta framför sig. Och likaså
hade hennes äldre syster, fru Brita Bielke, yttrat, att hon framdeles
ämade stiga framför henne.
Till detta uttalande af marsken uppges riksdrotsen smått
ironiskt hafva svarat: c Käre frände, hon (Helena Bielke) är sin egen
målsman och han (Fleming) en hederlig karl och ingen vanbörding,
hvarför skulle icke de gifta sig samman? Det mera är, min frände
kan icke förneka honom vara minst af jämngod födsel både med
henne och synnerligen med eder själf’.
Visar sig Per Brahe i ofvanciterade fall relativt fördomsfri, så
framträder i stället hans stockaristokratiska uppfattning, dà han
uppmanade friherre Johan Gyllenstierna att slå upp sin förlofning med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
