Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelser 1662 och 1663. 21»
tingsplatsen, „om till hennes majestäts bästa och kronans
nytta, tankes olika", har Brahe försiktigt och lakoniskt
antecknat. Äfven dansken, rikshofmästaren Korfitz Ulfeld,
som ifrigt konspirerade mot sitt hemland, sågs ofta,
grefven och kanslern till förtret, i Kristinas omgifning. Ja,
hon förde honom en dag upp i själfva riksrådet och låt
honom där framställa sina åsikter om lämpligheten af ett
anfallskrig mot Danmark. Åt drotsen gafs i uppdrag att
ånföra skälen för och mot ett sådant fälttåg. Summan
häraf blef, att företaget tycktes vara alltför riskabelt, då
juten syntes så väl rustad. Kristina lät ock sina
eröfringsplaner fara, sedan kanslern kraftigt uppträdt emot
desamma. Drottningens förtroende till den bepröfvade
råd-gifvaren började således återvända.
Vid riksdagen i slutet af 1652 spelade Axel
Oxenstierna och landtmarskalken Krister Bonde framstående
roller. Drotsen yttrade sig endast tvenne gånger, och då
skedde det kort. Riksdagsbeslutet undertecknades af
honom den 24 december, efter det han i sin egenskap af
Finlands generalguvernör fått i uppdrag att underhandla
med storfurstendömets, till mötet ej inkallade, ständer om
beviljandet af samma gärder, som riksdagen i Sverige
lofvat utgöra.
Af viktigare tilldragelser ur Per Brahes hf år
1653-hafva vi redan omtalet hans andra bröllop. Mot slutet
af samma år blef riksrådet Bengt Skytte anklagad för
delaktighet i Messeniernas majestätsbrott, men blef
frikänd af Svea hofrätt. Utgången fägnade drotsen, som
däri såg ett bevis för att justitieväsendet ännu stod på
goda fötter, „medan de andra kollegierna voro till en god
del förfallna". Det var dock ej såsom ett erkännande för
rättvisans vårdande, som en stor utmärkelse höll på att
komma drotsen till del, utan af en helt annan obetydlig
orsak. Kristina, icke nöjd med att hafva upphöjt den
22-årige gunstlingen Klas Tott till grefve, önskade ock
göra honom till hertig. Detta ovanliga nådebevis kunde
dock ej komma ensamt ynglingen till del. Drottningen
tillkallade Axel Oxenstierna och Per Brahe och erbjöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
