Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landskapsmöten.
227
I mars 1657 ankom från konungen en befallning, att
ytterligare 7 landskapsmöten skulle utlysas inom Sverige
ocb 3 i Finland (i Åbo, Helsingfors och Viborg).
Kommissarierna borde för stånden, änskönt de icke kunde
sammankallas så solent och med trumpetklang som till
allmän riksdag, föredraga konungens proposition,
hvarefter stånden hvart för sig skulle öfverlägga och besluta
i ärendet.
Riksdrotsen, som af konungen fått emottaga en nådig
skrifvelse med tack för goda tjänster och uppmaning att
fortfarande visa sitt nit för rikets välfärd, afreste i april,
åtföljd af riksrådet Seved Bååt, ånyo till Jönköping och
höll där det utlysta mötet med ständerna från
Östergötland, Småland och Öland. Ärendena drefvos med den
framgång och den fart, att på nionde dagen’) efter
ständernas sammankomst den begärda utskrifningen efter
mantalet beviljades samt därjämte »åtskillige nyttige och
nödige krigshjälper" 2).
Till Skara hade Gustaf Horn, assisterad af Per
Ribbing, kallat ständerna från Västergötland, Dal och Halland,
men efter det att marsken svårt insjuknat, sände han till
Brahe ett bref med anhållan, att denne måtte komma för
att öfvertaga hans värf. Drotsen begaf sig i största hast
åstad. Utanför Jönköping mötte han riksrådet Ribbing och
landshöfding Harald Stake, hvilka berättade, att marsken
låg döende samt att mötet, eggadt af kollegernas i
Jönköping föredöme, vore afslutadt. Brahe skyndade nu till
’) < Samtidigt lät sig i tre veckors tid se på himmelen ett
järtecken, således att, då solen var uti nedergången, syntes, som kastades
ur solens strålar en stor myckenhet af kulor, stora och små, fallandes
på taken och i sjön Wättern, och torde det hållas för ett önskeligt
märke af det därpå följande lyckliga motståndet med en så ringa hop
emot fiendens starka krigsmakt, då himmelen likasom uppfyllde
mångeten på värn och ammunition». (Familjekrönikan).
*) Adelns och prästernas bevillning från hela riket uppgick
till c. 60,000 dal. smt. — «Det är till befara, att bevillningen torde
ringa förslå, men när Kongl. M:t erhåller, det K. M:t begärt, så äro
undersåtarne utan skuld». Statssekreteraren D. Behmer till P. Brahe
fTån Stockholm den 29 april 1667.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
