Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
331
prydliga kyrkan blifvit färdig; den hade blifvit byggd af
bönder och borgare, och grefven hade äfven försträckt
medel. Slottspredikanten Jacobus Petri Theudschovius
betjänade äfven stadsborna som själasörjare, men åtnjöt
ingen extra lön härför. Från och med 1655 uppbar han
som stadens kyrkoherde af grefven årligen 30 daler och
6 tunnor spannmal, och borgarena erlade tionde „från
den tiden staden fått några åkertäppor uppodlade".
Ar 1659 gjorde staden ett märkligt steg framåt,
i det att den erhöll borgmästare och 4 radmän. Såsom
borgmästare fungerade häradshöfdingen Johan Curnovius
(1659—1666) och efter honom hans efterträdare i
härads-höfdingeämbetet Nicolaus Petrellius (1666—1680). Vid
magistratens första sammanträde refererades grefvens
befallning om uppförandet af en radstuga. Att denna såsom
färdig fördelaktigt skilde sig från stadsbornas pörten,
framgår däraf, att borgmästaren ombesörjt inköpet af 18
st. glasrutor. Ar 1663 restes en klockstapel, och däri
upphängdes en af stadsborna för 379 daler inköpt klocka,
men först år 1674 anskaffades en liten klocka till
rådstugan.
Stadsborna lifnärde sig till en början uteslutande
genom svedjebruk, fiske och jakt. Konsten att brygga
öl och bränna brännvin synes hafva varit lättlärd, ty denna
gren af industri blomstrade upp i samma mån, som
handel begynte idkas. Sedan orten erhållit rätt att ärligen
halla tvenne marknader, tog köpenskapen fart. Da Matts
Loukk(anen) på Kajanabornas vägnar 1662 framställt
diverse klagomål, resolverade P. Brahe den 4 juni, att
marknaderna ingalunda komme att afskaffas, icke heller finge
man hindra soldaterna på slottet att upptaga tomtplatser
och akrar på stadens mark. Ryssarne hade, enligt
borgarenas år 1667 till grefven framförda klagomål, ej velat gå
öfver landtryggen fram till Kajana, utan till Brahea
framfört mycket mera varor, än denna lilla stads inbyggare
förmådde upphandla.
Hänvisande för öfrigt till doktor Gebhards uppsats
om Kajana, till hvilken det vi här meddelat utgör ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
