Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kuopio. 333
badstuga; gårdsplanen borde inhägnas och på bryggan vid
sjöstranden anbringas en fattigbössa („armbyssa").
Följande är bestämdes det, att från och med 1656 skulle till
hospitalets underhålluttaxeras af Salo socken 8 tunnor
råg, af Kuopio och Idensalmi 16 tunnor samt af Kajana
12 tunnor; det fattiga Pielis fritogs. Hvarje besmittad,
som ägde tillgångar, borde föra med sig 50 daler kmt;
hade han eller hon inga medel, ålåg det socknen, därifrån
de sjuka voro hemma, att i stället kontribuera beloppet.
Till förste hospitalsföreståndare antogs Mickel Larsson;
hans meriter bestodo däri, att „han kunde både läsa och
skrifva och förr varit i fattighuset vid Kuopio kyrka".
Kuopio eller, låtom oss, till skillnad från den af Gustaf
III 1776 anlagda staden, säga, gamla Kuopio har äfven
äran att räkna grefve Brahe som sin upphofsman. I tryck
står emellertid föga att läsa om dess öden 2), hvarför
somliga betviflat, det riksdrotsens plan att anlägga Kuopio
alls kom till utförande. Ur brefsamlingen på Rydboholm
kunna dock följande, om ock knapphändiga, bevis för
riktigheten af en motsatt åsikt hämtas.
Besjälad af ifvern att i sitt vidsträckta friherreskap
fä till stånd folkrikare orter, uttalade sig Per Brahe
troligen 1652 för anläggningen af en stad på handelsplatsen
invid Kuopio kyrka. Den 9 februari 1653 frågade
haupt-mannen Palmbaum, huruvida grefven vidhölle sin afsikt
i antydd riktning och om han önskade, att den nya
staden skulle funderas på Kuopioniemi udde. I så fall borde
lämpligen tvenne hemman om tillsamman 6 skattemarker
underläggas staden. Antagligen anlände till Kajana det
väntade utlåtandet, ty 6 veckor senare afreste till Sverige
f. d. rådmannen i Viborg Henrik Schorbau, „en fattig
’) Om man får taga Johannes Cajani uppgift af 1663 efter orden,
hade bospitalsinternerna förträfflig kost; den bestod nämligen i mjöl,
smör, salt, kött, torra gäddor samt mjölk och spisdricka.
*) I üusi Kuvalehti för 1902, N:o 14, ingår en af A. Pelkonen
författad uppsats, »Vähän Kuopion kaupungin erihistoriaa».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
