Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
Kyrkliga förhållanden. Det är ju ett kändt faktum,
att grefve Brahe var synnerligen väl stämd mot kyrkan
och skolan och dessas tjänstemän. Prästerskapet inom
grefvens förläningar försummade ej heller att tidt och
ofta vädja till sin „nadige öfverhet", dà det gällde
be-fordringsärenden eller då de ansågo sig i behof af
löneförhöjning och tillfällig hjälp. I hvartannat bref
förekommer älsklingsepitetet, „jag fattige prästman". Alla
hade något att klaga öfver eller ock att utbedja sig, och
grefven, som enligt deras samstämmiga utsago „alltid
älskat Guds ord samt hulpit kyrkans tjänare", tyckes
välvilligt hafva tillmötesgått alla berättigade anspråk på
hjälpsamhet. Vi behöfva väl knappast tillägga, att prästerna
kände sig djupt tacksamma öfver de välgärningar Per
Brahe bevisade dem; en förklarar sig städse förblifva
„ promt och parat" i grefvens tjänst; en annan bedyrar, att
hans tillgifvenhet skall räcka, „så länge denna lifliga
varelsen i syndiga kroppen florerar", andra exempel att förtiga.
Med domkapitlen i Åbo och Viborg sökte Per Brahe
alltid hålla „god vänskap, godt förstånd och
korrespondens" ’). Han ville ingalunda tränga sig in på området
för deras ämbetsmyndighet, men han yrkade, om ock i
sirliga ordalag, på att biskopen och capitulares skulle
moderera sina åsikter efter hans, då dessa stödde sig pa
rätt, billighet och gammal häfd. Vid besättandet af
prästerliga ämbeten2) inom Brahebesittningarna togs i regeln
’) Då biskopar någon gång besökte grefvens förläningar,
undfägnades de städse på bästa sätt. Söndagen den 1 februari 1663 hölls
i Paldamo den första biskopsvisitationen af biskop Johan Terserus,
därvid biträdd af professor Petrus Bergius och konsistorii notarien
Gudmund Rothovius. Det därvid förda protokollet, som är
synnerligen upplysande, finnes tryckt i Åbo tidningar 1777. — Den 20 februari
1670 skref biskop J. Gezelius från Salo, att han visiterat församlingen
och funnit vederbörandes kristendoinskunskap rätt god.
*) Då en prästtjänst vardt ledig, uppstod en sannskyldig
kapplöpning mellan konkurrenterna till posten. I mångens tycke gick denna
ifver för långt, och biskop Terserus beklagar sig hos grefven, att
caspiranterna och deras fränder begynna löpa kring socknen för att
samla röster, innan förra prästens lik hunnit nedläggas i kistan».
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
