Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•364
är bättre, att kronan har sina inkomster af tullar,
bergverk och dylikt, än att de utgå af bönderne och bestå
i små matpersedlar, hvaraf knappt adeln kan subsistera.
än mindre kronan. Äfven drottning Kristina insåg
detsamma. Icke heller kom aflidne konungen, såsom
somlige förmena, till ett tomt visthus. Annorlunda skall man
befinna läget, om man betänker de stora utgifter, som
då voro nödvändiga för drottning Kristinas afsägelse,
drottning Marias begrafning samt krigsrustningar, hvilka
stego till 18 tunnor guld. Helt annat var förhållandet i
Karl IX:s tid; han ansåg det för en stor present, da en
person skänkte honom 6,000 Rdr l).
Detta anförande hade ett par gånger afbrutits af Tott
och S. Rosenhane, som därtill uttalat sitt bifall. Men Bonde
ville ej medgifva, att kronan under föregående tider varit
sä fattig, som drotsen påstått; under Gustaf Adolfs regering
stego boskapspenningarna till 6 tunnor guld. Drotsen
vidhöll sin mening och gick ännu längre tillbaka till de
tider, då hvarken utgifter eller inkomster varit af någon
betydenhet, men icke heller rikets ställning varit sa
vådlig som nu eller fordrat så stora ansträngningar. Han
slöt med att åter råda till att taga af godsen.
Förgäfves påminde Bonde om de riksdagsbeslut, som däremot
stodo i strid. Man beslöt, att gods skulle för nödens skull
afyttras och att det tills vidare finge anstå med
indragningen af bortförlänade gårdar och räntor 2).
I stället tvangs regeringen att tänka på den vid
mötet i Göteborg aftalade riksdagen. Det tycktes ej lata
sig göra att uppskjuta den till 1661, ty till Stockholm hade
den obehagliga nyheten kommit, att drottning Kristina
befann sig på väg till Sverige, och man kunde ej förutse.
’) Wilh. Tham: Svenska riksrådet under våren och
sommaren 1660.
’) Ett beaktansvärdt yttrande af Gustaf Bonde må här citeras:
<1 mitt samvete är jag öfvertygad, att där det några år skall fortfara
med medlens knapphet, som sedan förra regeringens tid har ägt rum.
att vi icke allenast förlora all tillgifvenhet och alla människor blifva
missnöjda med vår regering, utan ock allt går öfver ända>.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
