Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•377
som konungar hafva upphöjt till ära och dignitet, hafva deras
största regard haft på deras efterkommande och icke aå
mycket på län och beneficia, som bredvid gifna äro. Skulle det
annorlunda här i vårt fädernesland ske, så vore vi värre
kon-sidererade än turkar och hedningar". — Grefven ansåg, att
införandet af en stadgad rangordning, som gaf ämbete företräde
framom börd, ej kunde ske utan skymf och mycken
vedervärdighet. Han föreslog emellertid, att man alldeles borde
afskaffa „de många måltider och solenne samkvämer, som i
Sverige mera brukas än annorstädes i världen."
Pluraliteten i rådet ansåg frågan mäkta benig och
svår och afgaf en resolution, som med häfdande af bördens
företrädesrätt vädjade till de adliges inbördes diskretion,
civilitet, modesti m. fi. dygder. I riddarhuset blefvo många
häröfver „mycket alarmerade", men ståndet måste sig
därmed tills vidare låta nöja.
Vid riksdagen 1672, den sista under
förmyndarregeringen, gaf rangfrågan åter anledning till ett så stormigt
uppträde uti riddarhuset, att Per Brahe i rådet sade sig
„hisna, när han betänker, att gemene man veta tala om
detta väsendet". Yid ett senare möte den 15 november,
vid hvilket grefve Nils Brahe förfäktade sin farbroders
konservativa åsikter och friherre Johan Gyllenstierna
uppträdde såsom en ifrig målsman för en liberalare
uppfattning, segrade den senare åsikten, och det blef omsider i
princip beslutet, att „det fundamentet skall blifva, att kall
och ämbete skall gå före stånd". Den 10 december 1672
utfärdades en rangordning, som 1680 förfullständigades
genom en resolution af Karl XI. Den omtvistade frågan
angående rangen mellan kvinnfolken blef också löst, i det
att konungen kort och kraftigt resolverade, att „hustrun
följer mannens tjänst", — „men de, som ogifta äro, hafva
rangen sig emellan efter åldern och som de äro gamla".
Per Brahe, aristokrat’) från vaggan till grafven,
’) Redan år 1638 hade Bralie om sin nioåriga dotter skrifvit
till sin moder: »När min syster Kristinas bröllop Btår, vill jag
ingalunda, att min dotter Elsa Beata skall vara därvid tillstädes, efter jag
vet, att henne sker förakt, i det några vilja gå framför henne, som
ntet böra, och hon Är liten och kan intet taga emot».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
