Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•110
befrämja rikets egna fredaintressen. Denna tanke uttalade
han i ett odateradt bref (vårvintern 1679) i följande ord:
„Gifver man Frankrike goda ord vid den freden han nu
slutit hafver med alla sina fiender, sä lärer han visst icke
allenast gripa vära fiender an med en öfvermåttan stor
makt, utan ock undsätta H. Kongl. M:t med ansenliga
pengar, som bättre kunna förslå än våra ringa
kontri-butioner".
Dessa åsikter meddelade drotsen från Visingsborg
rikskanslern och rådet och lät dem första, att de ingalunda
borde understöda förslaget, än mindre proponera
samman-kallandet af en ny riksdag. I stället för att beviija den
behöfliga krigshjälpen skulle — enligt hans förmenande
— ständerna framföra „oändeliga besvär och klagan,
förebärandes omöjligheten och öfvermåttan stor fattigdom",
och afgörandet af andra löpande ärenden hade ju riksdagen
i Halmstad 167S öfverlämnat ät konungen med räds råde.
Ovissheten om hvart Ludvig XIV:s politik skulle
leda Sverige, gaf Per Brahe anledning att ånyo skrifva
till sin förtrogne, sekreteraren Nils Gyldenstolpe, men han
bad. att denne icke a drotsens, utan å egna vägnar skulle
tala med rådsherrarne och söka bibringa dem den
uppfattning, som dolde sig i efterföljande ord:
»Det synes, att vara ovänner under handen i
Nijm-wegen praktisera att göra ett håll i vårt slut med
Frankrike, därmed gifva honom tillika en stöt mot oss. Vi äro
näst Gud ett stöd för Frankrike i hans stora vapen och
segervinningar, sà att han för oss, hvad Lüneburg föreslår
att vilja lata sig nöja med grefve Königsmarks gods och
några socknar därinunder, är ock, som mig förekommer,
en dunst för våra ögon. Den, som vill något cedera och
eftergifva och köpa sig freden till, han får mycket att
skatta, helst när inan släpper sina bundsförvanter, det
konung Gustaf gjorde i begynnelsen af sitt regemente*.
Fortsättningen af brefvet är ock hållen i dunkla ordalag,
men det framgar likväl, att grefven ansåg, att. om nöden
hardt trängde. Sverige måste vara beredt att afstå någon
del af sina tyska provinser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
