Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
439
Hertigen i Decembris m&nadt försända G. Abraham Brahe på
legation till honom till Fobien, hwar om Hertigen lät och så
säga Grefven an igienom H:r Erich Tureson Bielke.
Anno 159g.
J Januari) månadt berammades af Hertigen en Hprredagh
i Jonekiöpingh, ther som förhandlades om Rijkzens tillståndh,
konungens forehållande emot. sith arffrijke, om Herrarne, som
höllo medh konungen, oehhurulunde alt sådant kunde rettas.
Så blef medh annat beslutit, at Calmare stadh (then Uladislaus
Bechius, en Fohlnisk Höfwitzman, och H;r Johan Sparre medh
150 Pålackar effter Konungens förordning, tå han först kom
in medh armeen, innehade honom tillhanda), såframpt the
icke godhwilleligen hafwa sigh, medh wåld skulle antastas.
Så blef i ty på vänlighe ord thijt försend Greff Erich Brahe
at förmana them till beqwemmande effter Hertigens och
Sten-dernes willia; hwilcket, tå the Uthstogho, föll Hertigen, som
straxt fölgde effter medh alt Ridderskapet ifrån Jonekiöpingh,
den 1 Martij om midnatztijdh till staden och wunno them
öfwer. Ther H:r Johan Sparre tå linthe sielf till wersta, at
han sin sw&gers G. Erichz Båd och förmaningh icke fölgdt
hadhe.
Efftersom Kongh Sigismundus hade ingått förlijkningh
medh Konungen i Danmarck om någre af the pnncter, som alt
sedermehra Kongh Gustaf then 1 tijdh bade warit Swenske
och Danske kronan emellan stridige, som i synnerheet war
om thet Uhrgamble. Swenske Rijkzwapnet tree Croner, hwilcket
han effter läth kongen i Danmarck till begges thoras lijfztijdh,
obehidrat at föra och bruka. Thet ther war Swenske Cronan
högeligen för fördehlachtigt, i thet the danske stämplade mehra
och mehra göra sigh en hefde rättigheet therå. Så
förthen-skuldh wille Hertigh Carl, såsom Rijkzens förståndare i
Konungens fr&nvaru, men besyimerligen af then frijare tygel han
fick i Regementet, tå konungen så oförseendes effter Stångebroo
slagh fohr af Rijket, icke hålla slijk præiudicerligh föreningh
gill och godh; anbefalthe altså deth ährandet G. Abraham Brahe,
at han medh Jöran Errchson och Michel Oluffson Secreterare!!
skulle dragha therhän och iëmpte-en beråttelse öm thet, som
konungen och Hertigen emellan för Rijkzens bästa och
säker-heet defensive var förelupit, thésslijkest wärfwa om hwad som
medh Sigismundo af danske kongh Fredrich war förhandlat.
Och tå Hertigen sielf hadhe steget till skips och gå åthFinlandh,
lefwererades Grefwen dagen ther effter igenom Secreterare» hans
fullmvndige Instruktion, hwilcket alt skiedde i Augusti mànadb.
Den 30 Septembris drogh Grefwen medh benembde Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
