Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
473
som ther en ganska stoor oreeda i månghanda saaker uthi
Stederne och på landhet war inrijtat, hwilcket alt han medh
fogh och försichtigheet bootade, så mycket stödh till boota,
intagandes och betrachtandes landetz wilkohr och stadgade ther
effter hwadh hälst han fan landet kunde lända till nytha och
förkofringh. Han mynstrade thesslijkest alt krigzfolcket till
häst och footh, säthiandes thet äfwen wäl i godt skick. Så
war han och på thenna reesa i Nötheborg och Nyenskantz.
Om wåren reeste Grefwen siöösijdan geenom Nylandh
tillbaka igien, och från Ekenääs siööwägen till Åbo: afferdade
theslijkest någre 1,000 man till Tysklandh sampt nfighot till
Lijfflandh.
I Iulio och Augusto besågh Grefwen siöösijdhan ifrån
Åbo och till Biörneborgh sampt medh lägenheeterne af
land-het och strömmarne.
1639.
Först om wintren 1639 drogh Grefwen wijdare landhet
omkringh, bestelte allestedhes oin dhes angelägenheeter i
Fin-landh, Carelen och Kexholm, mynstrade theslijkest krigzfolcket
och rychte sedan till Åbo tillbaka igien. J begynnelsen af
sommaren fohr han åter ifrån Åbo siööwäghen till
Helsingh-fohrs, mynstradhe och afferdadhe till Tysklandh 1,500 man.
Och emedan Grefwen mehrendels tillförende hade medh sigh i
föllie sin Elskel. k. Grefwinna, afferdade han nu henne ifrån
sigh föruth åt Åbo tillbaka och fohr sielf till Tawasthuus
sampt Nyslåth, ther ifrån siööwägen igienom heela Kexholms
lähn alla the fahrlige siögar och strömmar upp och uthföre till
Liebelitz Pogost, Pielis iärfwi och Lixa; drogh yttermehra
strömmarne vppföre in moth Ländelä i Rysslandh, ther twenne
Eremiter kommo fram att see hwad på färde war. Ty them
förundrade öfwer then myckenheet af folck, som wore i
Gref-wens föllie, hwilcket föll Eremiterne något sälsynth.
Grefwen läth sigh och icke förtryta at undfegna then
ene af them, taalandes medh honom om hans troo, och huru
han förstodh Christum, then han kallade Michael. Grefwen
läth iämwähl pläga honom medh dryckar och speceri, thet
Eremiten wäl behagade, nyttiade måttelighen och fohr straxt
till sith förra lefwerne tillbaka. Ther effter reeste Greffwen
till Caiana öfwer Uhlå träsk och åhn medh bååt uthföre till
Uhlå; wijdare ther ifrån till Österbothne, endels siööwägen, en
dels landhwägen, öfwer then stoora Kiöre skogen tillbaka igien.
Emedan Grefwen war ther högst uppe i landet, sende
han en express till Hwita hafwet, then ther medh största
lijfz-fahra kom igienom, och besågh ther landet och hafzstranden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
