Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Zacharias Palmbaums berättelse om ryssarnes
anfall på friherreskapet Kajana 1656 och 1657.
Den 12 juni 1656 anlände till Stockholm det
oväntade budet, att ryssarne brutit „den eviga freden",
fastställd i Stolbova 1617, och att de, fördelade på flere
arméer, ryckt fram öfver Sveriges östra gräns. Riksrådet
sammanträdde omedelbart för att vidtaga åtgärder till
Finlands försvar. Vid mötet den 17:de erbjöd sig Per Brahe
själfmant att resa hit öfver och ställa sig i spetsen för
landets fåtaliga trupper Detta ädelmodiga anbud,
vittnande om det intresse riksdrotsen fortfarande hyste för
vårt land, kunde dock ej antagas, ty Karl X Gustaf hade
till öfverbefälhafvare i Finland redan utsett fältmarskalken
grefve G. A. Lewenhaupt, och guvernören öfver
Ingermanland, Gustaf Evertsson Horn, ålåg det att möta de mot
Karelska näset och norra Ladogastranden riktade anfallen.
Huru kriget på Karelska näset fördes, är bekant
genom K. E. Ignatii skildring2) i ^Finlands historia under
Karl X Gustafs regering". Beträffande den ryska
nordarméns infall yttrar samma författare endast: „De strider,
som Kaj ana läns innevånare högt uppe i norden
utkämpade mot sina ryska grannar, stodo utan något direkt
sammanhang med de öfriga. Under sommaren 1656 ryckte
ryssarne in i landet, men ledo tre nederlag, som tillsammans
’) Redan den 18 april 1656 hade drotsen skrifvit till Magnus
Gabriel De la Gardie: t Ryssen för intet godt i sinnet och är en svår
granne >.
*) Kompletterad genom P. Nordmanns «>~ya bidrag till finska
krigshistorien 1656».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
