Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Ombord på fregatten Calliope
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lämna den goda vinden obegagnad för att landsätta
mig annorstädes.
Jag var rätt glad att bli landsatt, det måtte vara
var som helst, och svarade, att jag med nöje såge,
om jag kunde komma i land vid Sheerness, såsom
närmaste platsen till Chatham, bad därpå om lov
att få gå och lägga mig i en av kojerna i kajutan,
och var snart djupt insomnad.
Jag borde kanske här omnämna, att posten på
fregatten sett mig gå ned för stormlejdaren i båten,
och att när färjemannen strax därefter kom tillbaka
för att hala upp sin båt och såg, att den gått i drift,
blev det mycken uppståndelse för min skull. Det
var för mörkt att skicka ut en båt efter oss samma
afton; men följande morgon rapporterades
händelsen för hamnamiralen, som gav order, att en kutter
skulle löpa ut att söka oss.
Kuttern hade första dagen hållit tätt under land,
och morgonen efter sedan jag blivit upptagen av
briggen, då han höll mer ut till sjöss, fann han
färjmansbåten, som låg med kölen i vädret. Detta kom
dem att tro, att vi förolyckats i det hårda vädret
om natten, vilket anmäldes for hamnamiralen och
kommendörkapten Delmar, som just nu återkommit
från London.
Jag sov ända till följande morgon, då jag fann,
att vinden mojnat av, så att det var nästan lugnt.
Peggy Pearson var på däck; hon hade nu tvättat
sig och med ett strykjärn slätat ut banden på sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
