Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Hemlands-scener
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
honom, och jag kan icke begripa anledningen till hans
långa tystnad, så vida han är frisk.
Nu kastade fru Althea en blick på Adéle.
— Det är ej bra med honom, — en otvetydig oro
röjde sig genast i hennes anlete, — det ser jag på
Adéles mine.
-— Det är så godt alt säga sanningen först som sist,
— sade Bergenslrahl. — Henrik är sjuk.
Benedikla, som alllid i hvardagslag var inne, när
théet serverades, ropade i sin vrå, der hon salt:
— Gud vare mig nådig .. . han är kanske
redan död!
— Han är död! — upprepade gubben med
dof röst.
— Nej, vid min heder försäkrar jag alt han icke
var död den 22 Oktober, då jag sist såg honom.
Nu berättade han detaljerna vid Henriks
insjuknande :
— Det var vår mening, min och Osbahrs, —•
be-rätlade han. — att endast bereda honom ett provisoriskt
logis, och sedan transportera honom på eit sjukhus. Vi
instego i ett rum, hvilket, som alla andra i den
hemsökta staden, visade spår af fiendens våldsamma framfart.
I delia samma rum framställde sig en för oss ganska
vacker familjescen. Mannen, hustrun, dottren, alla
lillsammanslutna kring ett litet bord, vände sig om vid vårt
inträdande. Den förstnämnde,- som läste högt, som jag
iror, i en andaktsbok, lade densamma genast ifrån sig
och steg upp. Vi nedlade vår börda på soffan, samt
bådo om några ögonblicks herberge för en sjuk officer;
löjtnant Nordensvärd.
Vid detta namn spratt hustrun till och mannen såg
upp med en blick, hvilken uttryckte den högsta
förvåning, blandad med någon annan känsla, som jag ej rätt
kunde dechiffrera.
Med den spändaste uppmärksamhet afhördes Ragnar
af sitt lilla auditorium.
Ragnar fortfor att berätta: — Mannen yttrade
"Jag är sjelf föcld i Sverige och jag tackar Gud, som
förunnar mig den glädjen att herbergera en landsman."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
