Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XX. Halsstartighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
— Herr prost, — sade Max, — upprigtigt sagdt,
är det ett ämne som ligger mig alltför mycket om
hjertat, för alt något annat, allraminst väderlek och vägelag,
skall nu kunna taga min uppmärksamhet i anspråk . . .
Preludier duger aldrig; derföre nu genast till saken. Jag
älskar herr prostens dotter; redan som barn älskade vi
hvarandra; våra känslor som under frånvaron antagit en
annan karakter, ha icke förkolnat; innan jag reser,
önskade jag få emottaga hennes fars samtycke.
— Herr löjtnant, — sade han fort, och med sänkt
blick, — Ursulas hand är redan bortgifven!
— Hvad? — Max steg upp, och tog ett par steg
tillbaka.
— Ja, i går gaf jag notarien Nordensvärd mill löfte,
och hvad jag en gäng gifvit, lar jag icke tillbaka.
Max bleknade; efter några minuters tystnad, sade han:
— Det hade dock måhända varit skäl att vädja till
Ursula, innan herr proslen afgifvit något "löfte1’’, och
förrän hon återtagit det jag af henne fått, anser jag icke
vår förbindelse bruten.
Samma eftermiddag tilldrogo sig scener af ganska
egen beskaffenhet.
Prosten P. hade rest till Dahla. Archiatern, hans
fru, Ursula och hennes far, voro ensamma i fru Altheas
sängkammare.
— Vi hafva uppfostrat Uisula, — sade fru Althea,
med allvar och bestämdhet i rösten, — och vi anse oss
till följe deraf ock öfver henne ega föräldrarätligheter: tillåtes
det mig fråga på hvad grund herr prosten bortgaf löftet
om hennes hand, utan att först hafva rådfrågat sin dotters
böjelse ?
— Jag ansåg det vara min rättighet; jag känner
notarien Nordensvärd, men icke löjtnant Osbahr, som på
ett föga hedrande sätt för några år sedan lemnade sin
fosterfaders hus.
En högröd färg höjde sig på archiaterns kinder, och
häftigt afbrytande prosten, sade han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
