Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRA SCENE.
OTTAR. 1FVAR.
OTTaR.
Du, ödets helga tolk!
År Domald än förmådd, af ömkan för sitt folk,
Af vördnad för ditt kall, af nit för Gudars ära.
På föreskrifvit lått at Himlen offer båra?
Har du ar yppa mig defs båttring eller ej?
IFVAR.
Han lyda Himlens bud! nej, Ottar aldrig, nej.
Hur Skulle Domaldé bröst FörSynens vilja vårda?
Du dessa stenar ler, de åro mindre hårda;
Långt från at dyrkan ge, han ock fötlmåda tordt
Den gamla ossertjenst som evigt vördas bordt.
Han heone brottsttg, grym, och onaturlig kallat.
Och i det raseri, hvataf deSs hjerta svallat,
Han öppet sig berömt at flåcka vantrons brand,
Som alt för långe tårt i et förvilladt land.
OTTAR.
O straffbart öfverdåd! o blindhet utan like!
Men, ifvar, vil du då förråda Svea Rike,
Dirt Samvete, ditt kall, ditt tempel och din Gud,
Och tånka Som din Kung, och darra vid dess bud?
Men nej, ditt tankesått en större frihet bådar,
Du i de högas gunst ej största Sälher skådar,
At håmna Himlens Sak, deSs rått at föra ut.
Hvad annan iras höjd kan fåsta ditt bestut?
IFVAR.
Ja, Ottar, det år Sant, jag känner jag har styrka,
At Gudars helga rätt i fjelfva döden yrka,
C
Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
