Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SJETTE SCENE.
DOMALD. OTTAR. AGNE.
AGNE.
En talrik menighet, i straffbart öfverdåd,
Til Salas Kungaborg från Fyrisångan hastar,
Och genom gälla skri din vila mildhet lastar.
Med möda några steg jag hunnit har förut,
At yppa folkets Sorl och Såga deSs beslut:
Det fordrar vördnadslöst at genast åtlydt blifva,
Och genast Himlens håmd förfoningsoffer gifva,
Och tala med sin Kung.
DOMALD.
Nej jag år ej Så Svag,
Uti mitt egit slott at krypa för deSs lag.
Om folket inför mig vil sina böner båra,
Det har en lådan nåd med vördnad at begära.
Jag vet dels håmdearm för mig kan blifva tung,
Men om jag falla skall, vil jag förgås Som Kung,
Til brottsligt öfvermod jag ej vil vittne vara:
Du, kalla folket hit, på mina vägnar Svara
At min befallning år, de gå til Fyrisvall,
Då jag betänka vil hvad jag besluta skall.
Du, Ottar, följ din Kung.
OTTAR.
I denna vilda yra,
Jag borde blifva qvar at folkets hjertan styra.
DOMALD.
Nej, öfverlågg med mig hur alf man stilla bör.
OTTAR.
Hvad harm at mig deSs list från menigheten för!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
