Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lingar. Färgtonen är i dessa bilder af mera allvarsam
klang — om man undantager den minsta duken
»Getherde», hvars kolorit är hämtad från palettens
solsida, och öfver dem alla ligger en äkta sagostämning.
Denna stämning är starkast i »Spinnerskan» (den
största af Josephsons arbeten på utländsk mark) —
en gammal, gammal gumma, som vid flammande
härden tvinnar linet från sin slända, ansiktet fåradt af
tusen rynkor, den skälmska blicken stickande ut
under ett hufvudhuckle, hvars grellt violetta gör en
diabolisk effekt midt i en myllrande rikedom af dunkla,
obestämbara färgnyanser. I sin helhet gifver denna
tafla, hvari det hemska blandadts med det löjliga,
det skrämmande med en god dosis af godmodighet,
genom sin färg- och formgifning ett af de fullödigaste
uttrycken för Josephsons originella begåfning. Ja!
Skulle i detta hänseende man hafva att välja mellan
å ena sidan de arbeten, som triumferande inleda hans
alstring på fransk botten och å andra sidan detta,
hvarmed han tager afsked, så torde väl priset tillfalla
det senare för så vidt egenartad uppfattning i
formfulländad, själfständig stil äga största betydelsen vid
ett konstverks värdesättning.
Gemensamt äga hans franska folklifsbilder från
de två sista åren ett annat drag, så främmande för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>