Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fransmännens känslor mot främlingar äro
understundom kvinnligt nyckfulla. De ha visserligen alltid visat
bred gästfrihet på »salongerna» — det ökar ju också
dessa institutioners universella betydelse att hela världen
tillåtes konkurrera — men i fråga om museer ha de
inte samma program. Här spelar även politiken cn roll.
Neutrala skandinaver och andra rensades bort, endast
en och annan ryss fick plats och sen entente cordiale
knutits till alliance franco-russe även en och annan
engelsman. — För närvarande voro de kära ryssarna
portförbjudna. —
Det klagas ibland på våra svenska konst- och
musei-förhållanden, men om man ville erinra om hur det går
till i en fri republik med »egalité» i vapenskölden, skulle
man kanske inse hur ofantligt mycket större frihet och
jämlikhet råder hos oss.
Det föll aldrig minister Hammarskjöld in att avlägsna
franska skolan från Nationalmuseum, lika litet som
Branting ämnat låta magasinera Lenbach, Leibl eller
Thoma. Vidare: för att sälja till staten eller få en
staty-beställning fordras alltid relationer och man måste vara
god vän och bror med en deputerad, helst flera. Men har
man fått lägga bort titlarna med en riksdagsman är
det första viktigaste steget taget på det officiella
erkännandets svåråtkomliga stig.
Ja, så är förhållandet i det härliga och fria Paris —
är det annorlunda hos oss? Jag skulle tro det.
Åtminstone har det aldrig kommit till undertecknads
kännedom att en Milles behövt fjäska för Calle Kihlbom eller
en Christian Ericsson måst skruda sig till uppvaktning
för professor Trygger — o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
