- Project Runeberg -  Med det falska och det ärliga ögat /
107

(1895) Author: Adolf Paul
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mötte honom endast anblicken af hans eget
kära jag.

Och en känsla af högmod kom Öfver
honom, högmod öfver sin egen betydelse.

Det var ,ju intet fängelse detta, det var
endast ett nytt sätt att se lifvet, att se det som
spegel, spegel åt sina egna fulikomligheter; han
var ej längre en spegel åt världen utan den åt
honom!

Och den var ju i grund och botten intet
annat värd, dugde till intet annat än det, att vara
bakgrund och omgifning till honom, som dess
medelpunkt.

Han smålog belåtet och gick småningom
upp i den tanken; hans själ lade sig till ro
öfver den lösningen af tillvarons gåta och sökte
ingen annan lösning mera.

Han hade ändtligen fnnnit sig själf; i stum,
tanklös, evig likgiltighet satt han där och
betraktade sitt eget jag med sitt falska öga och
trodde sig vara ärlig.

Han hade ändtligen blifvit en förnuftig
lef-vande varelse, och som sådan lät han lifvet
ha sin gång, utan att längre sträcka ut ett fmger
en gång, för att lefva med.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:08:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/phfalska/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free