Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordnings anspråk att ftfverallt gOra sig [gållande. De nppbåra
icke sjelfva denna kultur, denna hdga anda, i hvilkens tjenst de
stå. Eodast sin sjelfviskhet hafva de far Ogonen, medan de af
en hOgre makt drifvas fram såsom blinda verktyg, såsom enfant
perdus — medan fOrsynen ur deras fail och ur den ffcrstdrelse,.
de anstiftat, låter ordningens och bildningens alla vålsignelser
uppstå. Arch. var nu icke blott den helleniska civilisationens
blinde och lidelsefulle vågbrytare i ett fråmmande land: han var
åfven ett poesiens enfant perdu, i det han var beståmd att med.
offret af sin personliga lycka bryta nya banor tør konsten. —
Likaledes borde man aldrig, vid bedomandet af Archilochi
tapper-het, hafva forgåtit. att han uppfostrades till krigaryrket under
fejder med vilda folkstammar. Hans egen tapperhet blef, i
lik-het med de tienders, han bekåmpade, af en vild og något
blodtørstig art. Och, hvad i synnerhet karakteriserar den barbariska
strategien1) — anvåndandet af krigslist2) och flykt (når man
derigenom hade utsigt att en annan gång segra) blef honom icke
fråmmande. Trodde han åter, att personlig tapperhet ånnu
kunde forhjelpa till seger, tillåt han ingen att rygga (se fg. 70
m. fl.). Så lange ’krigsguden var neutral’ (Iwo^M^c), vekhan
icke, utan gick fastheldre i spetsen fdr drabbningen; och han
fOll slutligen en gång, under det han sålunda sOkte att rycka
segren till de sina. Men då han ser, att haren, genom
fiilt-herrens oskicklighet, ledes till otvifvelaktig undergång, år han
modstulen och klagande (se fg. 62.) och tillråder utan blygsel
att taga till fotlerna (fg. 64.). Archilochi bortkastande af
skdlden låter derfore sig lika lått ursåktas som Horatii, hvilken
genom sin beryktade flykt från Philippi undandrog sig den falska,
i Ofverilning antagna, stållningen att vara en kampe fdr republiken$
dåmera fortviflade sak, ja, Archilochi uppforande år i allo vida ådlare
ån Alcaei vid Sigeum3). Ty Alcaei tapperhet år belt och hållet
af beråknad natur och politisk beskaffenhet, liksom hans
gl6-dande øtacr»ætixd noifaaxa allenast hårflutit ur ett slags po-
*) Se hårom Liv. XXXXII. 47 (hvarest dock calliditas Graeca stålles I
jemnbredd med versutiae Funi c ae).
*) Astu barbarico. Geli. XVII. 9. 18. Non ar« aut astus belli vel
dextera deerat [Hannon%\. Sil. It. XVI. 32.
*) Dft de vapen, som Alcaeus bortkastade, benåmnas ra onla (Her. V. 95.
Strab. XIII. 600.) eller rd irrta (Alc. hosStrab. jfr. Alcaei fg. 32 B),
synes skalden hafva icke blott vråkt skolden, såsom Arch. og Hor.r
utan åfven, for att springa desto låttare, h arne sket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
