Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ERIK.
Nej, nej — du kan intet göra; det är ett lyte
— ett obotligt fel — (ser stickande på honom).
Du har alltför ljust hår min vänl (tar en af
riddarens långa lockar emellan fingrarne). Guld
— rena guldet. Och guld vill till guld, gyllne
lockar vill ha gyllene smycken! (lurande). Skulle
vi två täfla om hvem naturen gifvit det vackraste
guld om hjässan, så iinge väl du kronan.
(Nils Sture förstår nu först naturen af Eriks
misstankar, och rycker häftigt till.)
ERIK
(med tonvikt på hvarje ord).
Men nu skola vi ej täfla eftersom kronan redan
är mig gifven! Vakta därför dina tankar att de ej
bringa ditt guldgula hår i alltför nära gemenskap
med den gyllene metallen, såvida ditt hufvud är
dig kärt! (gör ett ögonblicks paus därpå hastigt).
Säg mig — kan du läsa i stjärnorna?
NILS.
Nej.
ERIK.
Det är skada. Det är en ädel konst. Lycklig
den som har stjärnornas vänskap! Han får veta
mycket som annars blefve honom förborgadt. Har
du aldrig sökt forska i framtiden?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
