Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Grå hästen och gullsadeln dem passar jag ej på,
Gif dem en gång din drottning låt mig med äran gå.»
(Ridån går upp.)
— »Och hör du liten Karin, säg vill du blifva min?
Min krona och mitt rike dem vill jag gifva dig. —»
— »Din krona och ditt rike, dem passar jag ej på,
Gif dem din unga drottning, låt mig med äran gå.»
— »Och hör du liten Karin, vill du ej blifva min,
så skall jag låta sätta dig i evigt fängsel in,
— så skall jag ta och spärra dig i hjärtekammarn min.
Och så blir Karin drottning, och så blir Karin min!» —
GÖRAN
(stannar; hätskt).
I spiketunnan skall du in, och det skall blifva
slutet på visan!
Det blir på tiden att vi dikta om den; för den här
hjärtnupenheten, den tar af kungen all kraft!
Men nu ha vi ändtligen en drottning i
antågande, och då så — (håjdar sig då båten i
detsamma stöter emot bryggan).
Två af kungens tjänare springa ur båten och
hålla den intill bryggan. Kung Erik stiger i landf
räcker Karin Månsdotter handen och hjälper henne
efter. Karin är rikt klädd och har en pärlstickad
hufva på hufvudet.
ERIK
(under det de komma fram på scenen).
Så — det var den sorgeliga visan om liten
Karin Månsdoiter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
