Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GÖRAN
(med ett hemskt leende).
Nej nu är det ingen hejd på honom längre!
KARIN.
Rädda honom, Göran, — vill du då inte gifva
mig handen för att rädda honom från att störta
sig i olycka?
GÖRAN.
Ville I nyss gifva mig handen för att föra
honom till lycka? (skakar på hufvudet). Nej låt
honom gå på, han är på rätt väg, — det finnes
ej en af dem alla som förtjänar misskund. Ty ha
de ej begått förräderi så komma de att göra det,
och det ligger i sakens natur. De stå tronen för
nära, — alla hade de lika bra kunnat inta den,
som Wasame. Och därför skola de utrotas —
hela adelspacket! Allt som pockar på börd och
gods och guld skall utrotas, endast förtjänsten
skall lefva! Men brödren skulle han ha tagit först!
Jag är rädd att han släpper honom fri, sedan,
när han förtagit sig på de andra! Han är hetsig
— han slår för lätt om —
KARIN.
Hvarken härtigen eller någon af de andra
skall det hända någonting, så mycket förmår jag
dock öfver honom, trots dig. Och om det så
skall bli en kamp på lif och död oss emellan för
att drifva det igenom, — genomdrifva det skall jag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
