Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTIAN.
Dumheter, säger jagl
SIEGBRIT.
Eders nåde täcktes ursäkta min moderliga
omsorg, Hon är mitt enda barn, och det ville kännas
tungt för mitt gamla hjärta om det hände henne något.
Haf miskund — skilj eder från henne nu, medan
tider är, — gif henne fri.
kristian [häftigt).
Aldrig! — (Ser lurande på henne.) Det är alltså
du, som satt henne det i hufvudet?! På hvem skall
jag då lita, när också du handlar lönligt och lägger
svek emot mig?
siegbrit (rätar på sig).
Inte med mig skoien 1 tala om svek i denna sak,
kung Kristian. Var det kanske inte jag själf, som
tillrådde förbindelsen med kejsarens syster, fastän jag väl
insåg att min dotter skulle komma att bli lidande på
det? Kallen 1 det att fara med svek, så måtte skam
längre tjäna eder, men inte jagl — Jag lämnar landet
på ögonblicket 1 Jag ber om mitt afskedl Och min
dotter tager jag med mig.
KRISTIAN’.
Aldrig 1 Jag kan ej undvara hvarken henne eller
dig! Hvem skulle upptaga allt arbetet efter dig?
siegbrit (utan all hänsyn).
Det kvittar mig lika. Det mi han sörja för själf.
Jag har nog att tänka på min dotter och hennes
säkerhet.
kristian (försöker medla).
Siegbrit, — min enda trogna medarbetare — har
du tröttnat på att tjäna mig, också du? [Bittert.) Är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
